|  Galleriet  |  Om mig  |  Så jobbar jag  |  Utställningar  |  Naturrutan  |
Naturrutan
Naturrutan 2006
Naturrutan 2007
Naturrutan 2008
Naturrutan 2009
Naturrutan 2010
Naturrutan 2011
Naturrutan 2012
Naturrutan 2013
Naturrutan 2014
Naturrutan 2015
Naturrutan 2016
Naturrutan 2017
Naturrutan 2018
   
1 augusti.

Juli månads extrema värme och torka har gjort det jobbigt för både folk och fä. Skogsbränder och missväxt. Eldningsförbud och tomma brunnar med bevattningsförbud som följd. Nu har dock några kraftiga regn och åskskurar hjälpt till att släcka skogsbränder och gräset har blivit lite grönare. Trots värmen har jag tillbringat dagar på fjället och vid fiskevatten. De grå fjällstenarna, delvis täckta av kartlavar har alltid fascinerat mig. I den miljön hittade jag en dag den här ripan som försökte gömma sig bland stenblocken. Bilden följde med mig hem tillsammans med några av fjällsjöns öringar och några kilo hjortron. Nere i ån hemmavid simmar sångsvansparet omkring med fyra ungar och älgkon har visat upp sin nya kalv. I hallonriset ute på hygget lyser det rött. Även om bären är små efter torkan blir det säkert några burkar hallonsylt till höstens pannkakor.

1 juli.


Gärdesgårdar och staket försvinner ute i markerna. Det finns inte längre kreatur att stänga in. Därmed försvinner också grindhålen. Mötesplatser för både folk och fä. En daggvåt sommarmorgon mötte jag den här råbocken. Mötet blev ganska kort som det ofta blir när människa och vilt djur möts. Jag fick skäll av honom när han i långa språng försvann in i skogen. Minnesbilden hamnade i stället i akvarellblocket.
1 juni


Det blev aldrig någon vår i år. Vårvintern gick direkt över till sommar. Snömassorna förvandlades snabbt till vatten med översvämningar som följd. Torrån som man måste passera för att komma hem var definitivt inte torr. Den svämmade över sina bräddar och vägen låg en tid delvis under vatten. Nu i månadsskiftet har floden passerat och sommar råder med rekordtemperaturer. Nu skulle vi gärna önska vattnet åter för det är torrt i markerna. Alla vårfåglar har anlänt utom tornseglaren som brukar komma sist. Nya liv föds och häromdagen presenterade en av rågetterna sina två killingar. Många fåglar ligger på ägg och i en del bon finns det redan ungar.
Skatorna är tidiga och i deras rishög till bo finns munnar att mätta. Det tjäderdun som skatmor kom med innehöll ingen mat. Kanske var det mera tänkt som en dekoration för att öka hemtrevnaden hos ungarna.
4 maj.


Sädesärlan är alltid lika välkommen. Ett bud om vår. Efter denna snörika vinter är hon extra välkommen och efterlängtad. Just nu trippar hon omkring ute på gräsmattan som fortfarande är delvis snötäckt. Hon har sällskap av några bergfinkar, också de nyanlända. Förr i tiden trodde man att sädesärlorna åkte snålskjuts på tranornas ryggar under flyttningen norrut. Då de brukar anlända hit ungefär samtidigt var det lätt att tro så. Hon brukar ha sitt bo i vedtraven eller någonstans i uthuset. Kanske blir det så i år också. Varje dag anländer nya fåglar. Nu väntar jag på flugsnappare och svalor och när jag så småningom får höra de första gökropen är våren här på riktigt.
1 mars.

Inledningen av mars månad handlar om långkalsonger och extra tjocka raggsockor. Termometern visar -31°C. Redan i gryningen stod mina matgäster uppe i skogskanten och väntade. Jag behövde bara visa mig med hösäck och pellets-hink så kom de springande. Till slut hade jag 16 hungriga rådjur runt omkring mig bara ett tiotal meter ifrån mig. I det metertjocka snötäcket hade de trampat upp stigar som de noga följde i sin vandring från berget ner till foderplatsen. Allt för att spara energi. Rökpelarna från husen nere i byn var fler än vanligt. Det var inte bara rådjuren som behövde extr värme idag. När solen så småningom steg upp bakom horisonten låg rådjuren i sina snölegor uppe i skogskanten och tog till sig den värme solstrålarna kunde ge. När jag passerade vedboden fladdrade några mesar iväg. De hade sökt skydd för nattkylan inne bland vedtravarna. Solrosfrön och talgbollar vid fågelbordet skulle hjälpa dem att klara den här dagen. För egen del väntade stugvärmen och en kopp varmt kaffe medan kampen för överlevnad fortsatte utanför fönstret.

4 april.


Som bilden berättar så har den gångna månaden mer handlat om jobb med snöskyffeln än med penna och pensel. Med ett snödjup på nästan en och en halv meter är det jobbigt för både folk och fä. 18 rådjur står och väntar på mat ute vid foderhäcken varje morgon. Utan hjälp skulle många av dem inte överleva vintern. Även älgarna har problem och flera döda kalvar har hittats. Viltet söker sig in på vägar och bland bebyggelse och viltolyckorna ökar. Vid den här tiden i fjol hade både bofink, stare och tofsvipa kommit men i år lär det dröja ett tag. Just nu är det snöstorm utanför fönstret och idag blir det snöjobb igen. Nyttigt för kroppen med motion, men nu är våren välkommen!
1 februari.

Temat snöskottning inleder även den här månaden. I pannlampans sken och med hjälp av snöslunga och snöskyffel gick det att ta sig ner till brevlådan i morse. Ett par timmar senare hade tio sekundmeters vind gjort vägen oframkomlig igen. Med en säck ensilage på släp pulsade jag fram till foderhäcken och en stund senare fanns rådjuren på plats. De har insett att jag är ofarlig och de står och äter bara ett tiotal meter ifrån mig. Hornen har börjat växa ut på bockarna. En hermelin hade letat sork vid uthuset och hans spårstämplar syntes i snön. Meteorologerna har lovat avtagande vind fram mot kvällen men till dess är det inomhusjobb som gäller.

4 januari.

Allt är vitt.Vitt som ett oskrivet blad Snö på marken, snö på träden och snö i luften. Det nya årets första dagar har handlat om snöskottning. Det är ingenting jag har något emot. Nyttigt för kroppen och man ser ett resultat av utfört arbete. Rådjuren som besöker foderhäcken utanför fönstret har det jobbigt i djupsnön och behöver den extra energi som matandet ger dem. Häromdagen kom åtta rådjur springande när de såg uppifrån skogen att maten var serverad. Det de inte åt upp under dagen tog älgarna hand om den kommande natten. Mesar, finkar och några nötväckor ser till att det blir åtgång på solrosfrön och talgbollar. I morse låg det fullt med dun på snön efter en sparvhöks lyckade jakt. Gårdens skator som för det mesta har allt under kontroll hinner inte alltid varna när faror hotar. Äta eller ätas, det är den lag som gäller.